Är en genetisk defekt alltid en orsak att ta en individ ur avel? Embryotransfer kontra naturlig betäckning. Båda bör finnas med som metod när vi avlar framtidens ridponnyer.
Emma Thorén Hellsten och Fredrik Spång delade sin kunskap och gav värdefulla perspektiv på ASRP:s avelskonferens på Nydala herrgård.
Vad avlar vi? Den frågan ställde Fredrik Spång, veterinär som jobbar mycket med semin och även är med i ASRP:s avelsvärderingsnämnd. Han pratade om allt från möjligheten med embryotransfer för att föra aveln framåt snabbare, till att fler kunde överväga att ha sina hingstar på naturlig betäckning.
När det gäller bedömning av hästar ser han möjligheten med AI.
– Om vi i framtiden har en dator som ger facit kanske det inte är så mycket bensprattel som premieras.
Han pratade om stonas betydelse och att vi borde diskutera mer vilka ston som används i avel. En tendens som han märker i sitt arbete som seminveterinär är att dräktighetsprocenten generellt har blivit sämre och att fler ston är infekterade med bakterier. Sämre sperma hos hingstar är också en tendens.
Vikten av att provta stona snabbt när de inte tar sig och ställa krav på seminstationen att göra det redan efter första försöket om stoet inte blir dräktigt.
Det blev också en diskussion om vad vi har för avelsmål, är det så att målet bör vara att en ridponny alltid ska vara kategori D eller vill vi få fram svenska ridponnyer i alla kategorier?
Trenden att använda SWB i ridponnyaveln diskuterades, risken med att få övervuxna ponnyer och om det finns en marknad för ponnyer runt 150 cm. Där fanns lite olika erfarenheter hos dem som deltog på konferensen.
– Avla medvetet men få inte panik om det visar sig att du har fött upp en häst som kan vara bärare av en genetisk defekt. Det säger Emma Thorén Hellsten.
Hon är agronom med inriktning på genetik häst och även tidigare avelsledare för SWB i många år, pratade om genetiska defekter som förekommer i hästavel och gav värdefulla insikter i hur vi kan förhålla oss till det. Eftersom svensk ridponny består av korsningar breddar det avelsbasen vilket kan göra ponnyerna mindre sårbara för ärftliga defekter.
Hon pratade också om hur komplex det kan vara och att i vissa fall är det många olika gener inblandade för att en defekt ska uppstå. Osteochondros är ett sånt exempel där även miljöfaktorer spelar in.
Hon berättade om olika strategier som en avelsförening kan ha för att minimera defekter. Ett sätt är att utesluta bärare helt från avel och screena fölårgångar då och då.
Men det finns också risker med att utesluta bärare helt från avel. Det innebär att den genetiska variationen minskar, vilket kan ge andra problem.
Marie Haglund